Avslutning i Kodstugan

Idag var det avslutning på denna terminens Kodstuga på Spotify i Göteborg.
Det bjöds på många fina presentationer av barnen som under terminen utvecklat sitt kodande från att koda ett första spel Bugrace, till att textprogrammera en hemsida och göra avancerade spel och berättelser.
Så fantastiskt att följa dessa barn från olika bakgrunder och med olika förutsättningar på deras kodresa.

Barnen fick komma fram och presentera sina spel som Volontären Johan skulle prova. De fick förklara hur de hade tänkt och hur de ville gå vidare.
Jag är otroligt glad att jag fick vara en del av Spotifys Kodstuga denna termin. Tack till alla fina volontärer som jag fått äran att arbeta med.

Happy Coding!

Påsklovs-hack

Påsken har varit och våren verkar äntligen vara här.
På påsklovet hade Kodcentrum arrangerat ett påsk-hack i samarbete med Chalmers.
Det var en härlig uppslutning av barn i 10-13 års åldern som kom för att få testa på att koda i Chalmers lokaler.

Barnen kodade med stor entusiasm och fantasi spelet Bug-race i Scratch med hjälp av Kodboken.se instruktioner.
Det är kul med samarbeten och vi tackar för mycket bra prepp från Chalmers sida.

Lean coffee på Lärarkodstugan

Jag har lärt mig ett nytt sätt att ha möten. 

Lean coffee

Direktöversatt är förklaringen på Lean coffee "strukturerade, agendalösa möten". I grupper fick lärarna på Kodstugan skriva ner saker de tyckte var svårt med programmeringen som de ville diskutera. Detta skrevs ner på post-it lappar och sattes under varsin färg (se bilden). Sedan lästes de olika diskussionsämnen upp och man fick välja vart man skulle gå och diskutera/prata utifrån intresse. 

Jag gick med till den gula-gruppen där många av lärarna kände sig osäkra på själva programmeringen och hur de då ska kunna lära eleverna. 

Det här är så typiskt oss lärare - att vi vill känna oss säkra och kunna "allt" om det vi ska undervisa om. Mitt tips och min uppmaning till gruppen blev att:

• Våga sätta igång fast vi inte kan allt.
• Våga lära tillsammans med eleverna.
• Våga släppa kontrollen. 

När tiden var slut berättade varje grupp kort vad man kommit fram till eller hade diskuterat. 

Den här typen av möten skulle man använda sig av oftare på arbetsplatser tror jag. Då får man diskutera det man vill och mötena blir effektiva. 

Kamratrespons

Att utvecklas genom att få respons som är specifik är något jag arbetar med eleverna.
När eleverna skriver faktatext brukar jag låta dem måla bilder till sin text. Men först börjar jag med det här:

Austin´s Butterfly
Eleverna får se ett klipp om konstruktiv kritik och respons i historien om Austins Butterfly.
Det handlar om en kille som går i första klass och målar en fjäril får specifik respons från sina klasskamrater och målar en ny förbättrad version. Efter det är han inte helt nöjd och får då mer specifik respons och så fortsätter det tills han har gjort 6 olika bilder.

Under filmens gång och efteråt pratar vi om hur man ger respons som är specifik genom att sätta på sig vetenskapliga glasögon. Jag pratar också om att man ständigt kan förbättras med hjärnans magiska kraft. Genom att tro på sig själv att man kan och genom att fortsätta försöka och inte ge upp. Kan den killen i första klass så kan ni.

2 stars and a wish (2 stjärnor och en önskan)
När det är dags att sätta igång att ge respons använder sig eleverna av ett papper som de är vana vid.
Där skriver de 2 specifika saker som de tycker att klasskamraten har gjort bra och 1 specifik sak som de önskar ändring på. Detta använder eleverna även vid själva skrivningen när de ger kamratrespons på innehållet.

När eleven är nöjd med sin bild tar eleven kort på den sista bilden och lägger in den i sin faktatext.

Faktatext

VÖL
Jag brukar använda mig av VÖL-tabell när jag har lektioner kring FAKTA-texter, här hittar ni en från en läsande klass.

Vet
Önska veta
Lärt mig

Lektion 1 - Modellera tillsammans
Innan lektionen brukar jag skriva upp vad vi ska träna på under lektionen så det blir tydligt.

• Förklara vad fakta/faktatext är
• Använda tankekarta
• Läsa faktatext
• Skriva faktatext

Det första jag brukar göra är att göra en miniversion av det vi ska göra gemensamt.
Jag börjar med en tankekarta kring det vi ska skriva faktatext om. Ibland gör vi den på ett papper och ibland gör vi den via en app (mindomo t.ex.). Men när vi gör det gemensamt så tar vi upp det på storbild så alla ser vad vi skriver i tankekartan.
Vi börjar med Rubriken och den här gången var det faktatext om djur och jag valde myran till vår gemensamma text.
Sedan fyller vi i tankekartan med all fakta vi vet om myran i de olika kategorierna.

Återkommande är att vi pratar om vad Fakta är. Hur vet man att det är fakta? Det måste vara sant säger många elever. Hur vet man att det är sant? Så kommer man in på Källkritik.

När vi samlat all fakta vi redan vet om myran är det dags för allt vi önskar veta. Vi ställer frågor och dem kan vi fylla i VÖL-tabellen på Ö:et (önskar veta). Vi fyller även i stödord för V:et (vad vi vet om myror) i vår VÖL-tabell.
När det är klart är det dags att börja ta reda på fakta.

Ibland kan det vara bra hjälpa eleverna med avgränsning som att Fakta-texterna ska handla om djur. Det är bra att ha tagit fram förslag på webb-sidor som har bra fakta, samt böcker/papper som innehåller fakta om olika djur.

När det kom till myran hade jag en kortare faktatext som vi läste gemensamt. Vi letade nyckelord (från kategorierna i vår tankekarta) och vi letade efter svaren på de frågorna vi hade. När man arbetar med att läsa faktatext kan man stryka under nyckelord i texten om man använder papper. Vi behövde även titta på en webbsida för att få svar på några frågor. Tillslut hade vi allt vi behövde.

Vi fyllde i mer fakta i vår tankekarta. Man kan också välja att eleverna ska göra en ny eller att de bara fyller i V:et och Ö:et i VÖL-tabellen och göra tankekartan efter de läst faktatext.

Gemensamt skrev vi nu texten digitalt uppkopplad på projektorn så alla kunde se. Till hjälp hade vi ämnesorden vi skrivit i vår tankekarta. De blev som några slags underrubriker.

Lektionen avslutades med en exit ticket där eleverna fick skriva vad de visste om faktatext.

Lektion 2 

• Läsa faktatext
• Ge respons

Utifrån vad eleverna svarat på sina exit tickets under förra lektionen kunde jag nu fokusera på det eleverna behövde träna lite mer på.
Nu var det dags att visa på olika slags texter, vilken kvalité man vill skriva med och hur man kommer dit genom respons på dem. Vi har sett Austins Butterfly, som ni hittar här och utgår från den när vi tränar på att ge respons. Jag brukar använda mig av 4 olika slags egenskrivna texter som jag sätter i en trappa. Här är texter om Lodjur.

1. Det är inte så mycket innehåll i den texten och den är svår att förstå. Eleverna får ge respons och vi ändrar texten.
2. Vi får in lite ämnesspecifika ord och detaljer. Eleverna ger respons igen och vi ändrar texten mer.
3. Fler ämnesspecifika ord och fler detaljer. Eleverna ger respons igen och vi ändrar texten en sista gång.
4. Många ämnesspecifika ord, detaljrik text och egna slutsatser.

Nu har eleverna en modell på hur det kan se ut före och efter respons och exempel på hur de kan ge specifik respons.

Lektion 3-5 - skriva med hjälp av modellen

• Använda faktaord
• Läsa faktatext
• Skriva tankekarta
• Skriva faktatext
• Skriva rubrik
• Dela in texten i underrubriker

Eleverna är redo att välja ett djur (eller vad vi skriver fakta om). De får en VÖL-tabell och på tavlan brukar jag skriva upp ämnesorden som hjälp.
V:et och Ö:et fylls i och sedan letar de fakta. Eleverna gör en tankekarta och sedan börjar de skriva. Jag brukar låta eleverna använda sig av ipad när det är innehållet eller hur man ska skriva som tränas. Dels behöver de inte lägga så mycket fokus på att skriva fint och dels underlättar det när eleverna ska flytta runt stycken och ändra i sin text.

När en elev känner sig nöjd med sin text brukar jag låta en annan elev läsa texten och ge respons utifrån de olika delarna vi tränar på. Vi använder oss av 2 stars and 1 wish.

De får en checklista som de kan använda sig av för att se så att allt är med och på rätt plats. De eleverna som kommit en bit i sin utveckling av sitt eget faktaskrivande kan även ställa bra egna frågor om saker de undrar över eller vill veta mer.

I samarbete med ämnet bild brukar jag låta eleverna måla till faktatexten. Se mer om det och 2 stars and 1 wish i blogginlägget Kamratrespons.

Rocka sockorna i Scratch jr

1. Börja med att skapa ett nytt projekt. Ta bort sprajten genom att hålla inne på katten tills det blir en röd cirkel och ett kryss. Tryck på krysset.

2. Tryck på plusset för att lägga till en ny sprajt.

3. Välj den sprajt du vill ha. Om den inte finns eller du vill ändra den kan du trycka på penseln för att måla själv. 

4. Måla sprajten så som du vill ha den. 

5. När du är nöjd så trycker du på bocken. 

 6. För att få dina sockor behöver du trycka på det blå plusset igen. Sedan ser du på vänster sida vilka sprajter du har. 

7. När du valt dina sprajtar (sockorna) är det dags att välja bakgrund, dubbelklicka på den bakgrund du vill ha eller måla en egen. 

9. Nu till programmeringen. Markera den socka du vill programmera på vänstersidan. Den blir gulmarkerad - På bilden nedan  det den blå sockan. Börja med ett gult startblock. Lägg sedan till olika blå rörelseblock. 

9. Så här kan koden se ut när du är klar. För att sockorna inte ska sluta röra sig och för att man inte ska behöva lägga så många pusselbitar så kan man använda sig av ett orangeblock som kallas loop, som läggs runt de blå blocken du vill ska upprepas. 

10. Man kan spela in ljud och låta en sprajt spela detta. Det gör man på de gröna blocken med den som ser ut som en mikrofon. Låten som sjungs är "Rocka sockorna" och ni hittar den här.

11. Så här tycker J att man rockar sockarna. 

Koda i skolan

I förrgår hade Kodcentrum sin Lärarkodstuga i Centrum för skolutvecklings lokaler. Det var lärarnas femte gång och de har programmerat en del i Scratch utifrån Kodbokens uppgifter. Nu var det dags att se hur lärarna faktiskt kan använda sig av Kodboken i det dagliga arbetet. På Kodboken.se finns ett avsnitt som heter Koda i skolan, det hittar ni här.  I det finner ni massor av matnyttigt till era lektioner där ni vill få in digitalt skapande och programmering. Avsnittet är upplagt temabaserat med uppdrag från olika IT/techföretag som samarbetar med Kodcentrum. Under varje tema finns lektionsplaneringar, uppdrag och kopplingar till läroplanen (även till den nya reviderade upplagan som gäller från HT 2018).

På bilden visar Samuel att Koda i skolan är upplagt som pusselbitar och man kan välja om man vill använda sig av enskilda bitar eller pusslet som helhet. Samuel är även med i Kodcentrums lokalkommittén och har varit med och skapat flera uppgifter till Kodboken.

Kodboken.se har gott om analoga lekar och lektionsmaterial. Här är instruktioner och kopieringsunderlag till En röd tråd som man kan använda sig av när man skriver och kodar berättelser. Under kvällen provade några av lärarna på den analoga leken Skattjakt, som hör till temat Äventyr med X och Y, som tränar koordinatsystem. Skattjakt är lite som "Sänka skepp".

Under kvällen på Lärarkodstugan fick lärarna även göra ett test för att kolla av sina datalogiska kunskaper. Det är EDQU som tagit fram de testerna och kan även användas på elever när man har arbetat ett tag med olika ord och begrepp till exempel inom programmering och kod. Ni hittar det under avsnittet Fatta koden i Kodboken.
Lärarna fick tid att kola runt i materialet som finns på Koda i skolan och en chans att ställa frågor till oss Volontärer. Det är ett ganska omfattande material och därför är det bra att lärarna får tid att kolla runt under kodstugetiden.

I slutet av lärarkodstugan så presenterade två av volontärerna sig lite närmare och hur de arbetar med kodning till vardags. På bilden ovan visar Johan sin första hemsida som han programmerade redan vid 11-års ålder, nostalgitripp och roligt att den finns kvar. Även David (som ni ser i bakgrunden) presenterade sig och sitt arbete som agil coach.
Både Johan och David är med i Lokalkomittén för Kodcentrum.

Alla volontärer i Kodstugorna i Göteborg har kopplingar till programmering på ett eller annat sätt. Många jobbar med kod på olika sätt och har studerat något inom IT/data/programmering. En del har egna företag och har skapt appar och spel.

Det är ett gött gäng och jag är glad att få vara en del av detta.